Jag har minsann en liten sträckis i magen. Det är obehagligt samtidigt som det är mysigt. Spänner som tusan, hela magen blir hård och det står ut lite här och var. Man kan känna hennes konturer så tydligt då. Helt sjukt häftigt. Hon gillar att sträcka på sig iallafall, den saken är säker. Inte stilla en sekund. Om hon inte sträcker på sig har hon kickboxningsträning i magen. Sötnos. 

Nu är det ungefär 4 månader kvar tills vi får träffa våran dotter. Tiden har gått sjukt fort, och jag hoppas att den fortsätter springa iväg som den har gjort. Nu när man kan känna av henne så tydligt och sett alla ultraljudsbilder så går man hela sin vakna tid och spekulerar. Hur kommer du se ut? Vem kommer du vara lik? Hur kommer din personlighet att vara? Så sjukt mycket man undrar och längtar efter att se. Att få ett eget barn. En liten diamant. Det känns helt overkligt att man snart får vara med om det. Det är en gåva. Tänk så många som försöker och försöker och aldrig kan. Måste vara fruktansvärt. Vi är lyckligt lottade, och jag ska ge dig hela min värld!! Imorgon går jag in i vecka 22! Och åter igen, tack för alla mysiga och underbara kommentarer!

Liten rolig bild bara. Lilla magen i vecka 7 mot den lite större magen i vecka 21! Den växer!