Förlossningsberättelse

Tänkte nu berätta om min snabba och chockerande förlossning. Har fortfarande inte kunnat smälta det och jobbar fortfarande på det. Hur eller hur så började allt med att jag sovit som en stock hela natten och vaknar klockan 6 av att jag har värkar. Fattade direkt att det var på riktigt då smärtan kändes helt annorlunda. Klockade värkarna som kom med 5 minuters mellanrum, väckte Daniel och ringde mamma och talade om att hon nog skulle förbereda sig på att skjutsa in oss idag, men sa att det dröjer nog ett tag till. Ringde förlossningen vid 7 och sa att jag hade värkar var 3-5 minut. De sa att jag skulle duscha, äta och ringa igen när jag ville komma in. Hann knappt in i duschen och ut innan värkarna gick i varandra. Klockan var nu 8 och mamma fick komma som ett skott. Skrevs in på förlossningen kl 8.18 och fick ligga med ctg. Värkarna var brutala och en barnmorska kom in och frågade om jag tänkt på smärtlindring. Bad om epidural medan hon kollade mig och snopet sa att det kunde jag glömma, för var 7 cm öppen. Alla tappade hakorna. Fick ta på mig en sjukhusrock och gick in på förlossningsrummet. Hann inte mer än att komma in dit innan jag fick krystvärkar och var helt öppen. 20 minuters krystande senare kom vår dam ut! Allt gick så fort att mamma som egentligen inte skulle vara med fick det ändå och jag sprack hela vägen. Fick åka in på operation. Det är nog det som satt sina spår. Det var min snabba förlossning, kort och gott. Chockerande och traumatisk för mig, men så värt det nu i efterhand.



Kommentarer
Anonym

oj vad fort det gick! skönt att du slapp långt värkarbete, dock stackars dig som sprack hela vägen.. :/ hoppas allt läker som det ska!

2012-09-06 @ 14:00:58
therese

Grattis till oss! Kom hem idag med min prinsessa och jag fick oxå spendera tid på op efter förlossningen. berättar mer en annan dag i min förlossningsberättelse, nu kan jag inte ens sitta :/

2012-09-06 @ 15:56:11
URL: http://tisskisset.blogg.se
J

Ja det var snabbt! Tack och lov är ju vår kvinnokropp så otroligt snabb att läka. Vilket är himla tur :) Jag sprack en hel del också. De första dagarna är en pina att sitta, stå och gå och göra allt pyssel med bebis. Men fortare än man tror så blir det bättre :) Efter cirka två veckor låg jag och kravla ute i trädgårdslandet!

2012-09-06 @ 23:53:30
URL: http://jochp.blogg.se


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0