Ge dig iväg, dumma utvecklingssprång
Ge mig tillbaka min glada, spralliga bebis som får ro av sig själv, somnar som en prinsessa och är glad hela dagarna. Håller på att bli ett vrak. Gråt och skrik dagarna ända, sova mellan oss nu igen, för lägger jag henne i sängen skriker hon så hon inte får luft och varje gång hon somnar till vaknar hon lika snabbt igen. När ska detta sluta? Har gått över en vecka nu. Tydligen ska detta, tredje språnget vara det mest påfrestande. Jo tack. Det tär på hela familjen. Bring my baby back!! Imorgon ska vi till öppna förskolan, och då ska vi ha skojigt. Tur att man har sån sjuk kärlek till sitt barn så man får superkrafter! Någon som upplevt liknande med era barn?
Vi har precis haft det så där.
Idag ätnligen sover lillen i sin egna säng (peppapeppa)
Han har har inte alls varit sig själv de senaste dagarna. Samma som du gråt och skrik och det ska bäras hela dagarna. Så jag har varit ute och gått med vagnen mer än någonsin för det va det enda som fick honom att vara lugn.
Men man själv känner ju inte igen sig själv heller när dessa perioder kommer. Man blir deprimerad och bråk uppstår för man är så trött och irriterad på de mesta. och fast man har så många omkring sig känner man sig så jäkla ensam. en dag hade jag sån go lust att bara gräva ner mig själv. Men som tur är går det hela över efter ett tag och som du säger kärleken till ens barn är verkligen något obeskrivligt. :)
Hoppas det går över för er snart.
Ungefär var våran lilla snutt med för ett tag sedan. Det kommer gå över sen :). och sen är det bara o fortsätta med rutinerna man hade innan :).
