Lilla mirakel

Jag kom på mig själv igår att jag är dålig på att uppdatera. Jag har jobbat så förbannad mycket på sistone att jag inte ens har haft tid att tänka. Men NUUU ska ni få en liten uppdatering på någonting som knapt har hänt. Tiden rullar på som bara den. Denna veckan är jag den gladaste människan i världen! Jag rullar nämnligen in i vecka 12!! Missfallsrisken ska sjunka med 65% då! Jag känner mig glad, stolt och lycklig. Nu tror jag verkligen detta kommer att gå vägen. Nästa vecka ska vi på inskrivningssamtal och om tre veckor PRICK idag ska vi på vårat första ultraljud!! Den dagen, den lyckan. Kan inte ens föreställa mig hur man kommer reagera. Kommer garanterat börja gråta av lycka om allt står till som det ska. Vilket mirakel! Och vi har skapat det! Fantastiskt.

På jobbet kommer dom fram till mig nu och klappar mig lite på magen, frågar om jag är gravid och önskar mig lycka till. Det syns ju trots allt. Redan! Tänk om det är tvillingar? Haha. Nej, jag tror jag har tvärt emot vad mamma hade under sin graviditet. Hon bar oss djupt och mådde jätteilla under hela tiden. Det syntes inte på henne förrän hon var i sjätte månaden. Jag har inte mått illa på någon vecka nu, det avtog tidigt, jag bär förmodligen min bebis långt ut och därav magen. Jag skiter i hur stor jag blir bara barnet är friskt. Det är allt jag vill. Sen älskar jag att se att min mage växer för varje dag som går. Pussen. Jag vill ha ut dig nu, men du ser nog mer ut som en alien för tillfället så jag får nog snällt vänta. På tal om min mamma. Hon är bäst. Kom och lämnade mina brev och sa "Säg till när ni ska köpa vagnen, så sponsrar jag med 2500 kronor". PUSS MAMMI, du är bäst.

Nu ska jag slänga mig vid tvn och äta frallor. Om ett tag börjar mammor & minimodeller. Ha det fint!



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0